Saker att se fram emot och lite sorg över det som var

Så var då äntligen ämnet för min uppsatts satt. Det har vart svårt därför att jag inte har kunnat bestämma mig för hur jag skulle prioritera. Om jag ville skriva om ett ämne som berör mig, ett ämne som kanske genererar relevant fakta och som skulle kunna användas som påtryckning i något sammanhang där jag anser mig uppmärksamma någonting som är felaktigt och skevt eller om jag ville att uppsatsen skall gynna mig i framtiden då jag söker arbete eller liknande. Mycket att ta ställning till med andra ord. I slutänden så bestämde jag mig för att det viktigaste är att jag tycker att det är intressant och att jag förhoppningsvis kan påverka med det färdiga meterialet. Nu känner jag mig peppad på att sätta igång.

En annan rolig sak är att det inom kort kommer startas upp en Ellengrupp i Vimmerby för vilken jag är projektledare och inhoppare som ledare när det behövs. Efter förra årets lyckade Marilyngrupp så känns det kul att arbeta med samtalsgrupper igen och särskilt nu när det är beslutat att tjejjouren Svalans verksamhet kommer läggas ner. Jag har valt att inte skriva om det tidigare eftersom jag har hoppats in i det sista att vi ska kunna hitta en lösning på situationen men nu måste även jag inse att det är en orimlig uppgift. Detta faktum är ganska svårt för mig eftersom det på något sätt har vart mitt skötebarn under så lång tid och jag hade stora förhoppningar om att det skulle bli en självgående jour långt tidigare. Det är så absurt att en jour med över 100 hjälpinsatser per år måste lägga ner då behovet av att den finns är större än någonsin. Samtidigt så känner jag att vi som har arbetat och slitit med detta har gjort allt som vi har orkat och kunnat för att driva den och jag hoppas och tror att vi trots allt har gjort skillnad under de år som vi har jobbat med detta. En viktig del i socialt arbete tror jag är att inse när en situation inte längre är hållbar och i sluttampen så var vi väldigt få aktiva jourtjejer som höll i all verksamhet och vi fick tillsist inse att vi inte längre kunde driva en verksamhet som vi kunde stå för eftersom vi omöjligt kunde vidmakthålla den höga standard som vi anser är nödvändig. Det är dock viktigt att tänka positivt och se till det som vi faktiskt lyckades åstadkomma under de dryga tre år som vi var aktiva.

Vi har vart med på nyheterna och i en massa tidningsartiklar och förhoppningsvis genom detta bidragit till en debatt om tjejers levnadsvillkor och den heterosexuella martisen.

vi har startat upp två Marilyngrupper (kreativa skapandegrupper för tjejer)

Vi har arrangerat jourledarutbildningar

och vart på många olika intressanta tjejjourskonferenser och hjälpt till att anordna en om intersektionalitet

vi har tillsammans med Sensus medverkat på Jamtour -med syfte att få fler tjejer intresserade av att spela musik

Vi firade att hemsidan tjejjouren.se blev verklighet

Vi anordnade en massa föreläsningar, bl.a denna om självskadebeteende med Sofia Åkerman

Vi hade duktiga sommarjobbare

Vi höll i en massa workshops om bl.a sexualitet, kreativitet och andra spännande saker. Här är en väggtidning som förstaårseleverna på Gyro gjorde under en av våra workshops.

och vi har gjort gästinhopp på bl.a konstkollo

plus många många andra roliga och intressanta saker