att bestämma sig för något

Jag har vart lite osäker på om jag ska ta upp kosthållning och träning i bloggen eftersom det dels känns självutlämnande i viss mån och dels en aning skenheligt eftersom jag oftast försöker förmedla vikten av att tycka om sig själv. Men jag har ändrat mig, jag tror att detta snarare bidrar till att visa på att "tycka om sig själv" inte är något som bara blir och sedan fortsätter vara. Att tycka om sig själv är en ständig förhandlingsprocess vilken man måste lära sig att vinna på alla plan, inte bara på det intellektuella.

För mig innefattar detta även att min kropp ska kunna utföra det som jag är i behov av att den ska eller vill att den ska. För att tydliggöra vad jag menar ytterligare så tänker jag berätta om ett tillfälle då jag vann en sådan förhandlingsprocess rent fysiskt.

På min födelsedag förra året så var jag och mina reskamrater på Isla del sol för att vandra på en del av den berömda incaleden, vandringen var bitvis mycket kuperad och vi befann oss på ca 4ooo m, vilket innebar att luften var tunnare än vad vi var vana vid. Jag hade sett fram emot just detta i över ett års tid (eftersom jag hade räknat med att fira min födelsedag där redan året innan) och hade således höga förväntningar. Efter en ganska kort vandring så fick jag ont i knät och fick nästan panik och beslutade mig, i samråd med min lärare, för att avbryta vandringen eftersom jag var rädd att jag skulle göra mig illa. Men sen tänkte jag, fan heller, jag ska genomföra det här för det är vad jag vill och min kropp är det redskap som ska göra det möjligt. Precis när jag hade bestämt mig så kom mina reskamrater upp bakom mig och kastade massor med blomblad på mig (det är en Boliviansk födelsedagstradition) men för mig så kändes det som att jag vunnit en strid mot mig själv. Jag fortsatte vandringen, och ja, det var sjukt jobbigt, och ja, det var så fruktansvärt värt det.

Sedan dess så har jag försökt sträva efter att få en kropp som kan utföra det jag vill, och det går långsamt långsamt framåt. Jag vill göra detta i min egen takt och på ett sätt där jag undviker att värdera mig själv utifrån vad jag äter eller väljer att inte äta, hur mycket jag tränar eller väljer att inte träna. Det enda jag kan säga är att jag mår mycket bättre med mig själv och det handlar inte om att kilona minskar på vågen eller om att jag kan ha snyggare kläder. Det är helt enkelt så att det handlar om att komma överens med sig själv om man vill må bra. Och det vill jag, för alla andra alternativ är sämre.

Jag ska förresten för första gången testa om det går att lägga upp en video i min blogg. Om det lyckas så visa det min kanske främsta anledning till att vilja ha kontroll över min kropp:) Filmen är från svenskbolivianska skolans musiksal.