Bilmarodör

Jag är härmed en självutnämnd bilmarodör. Först har vi ju min egna bil, min lilla röda pärla, som det går allt annat än att lita på. Var 30e gång man sätter sig i bilen går den inte att starta och bildoktorn hittar inga fel. Sammanlagt sedan jag köpte den har den vart inlämnad i minst 2 månader och under dessa perioder har jag lånat Ks lilla bil. Just nu är ett sådant tillfälle då min bil är på verkstaden och det talas om ett dåligt bilbatteri (får förhoppningsvis tillbaks den på fredag). Idag så skulle jag lämna tillbaks Ks bil och allt var frid och fröjd och som vanligt förutom att backen var lite svår att lägga i, men så har det vart ett tag så jag tänkte inte mer på det. När K sen kom ut och skulle starta bilen var hela växellådan paj och det kan ju knappast ha hänt när bilen bara stod still, så nåt lurt har jag väl gjort utan att ens fatta det själv. Jag har så dåligt samvete eftersom den ska in på besiktning imorrn och allt var bra ända tills jag kom och gjorde nåt, vad det nu kan vara. Jag tror helt enkelt inte att jag och bilar går ihop, det är ungerfär som med datorer. På tre år har två av mina datorer pajat och jag tycker inte att jag har gjort nåt särskilt med dom heller.