hår å sånt

Just nu sitter jag på min tomt och färgar håret (brunt!). Jag borde klippa gräset ist men jag känner ingen direkt motivation. Har bara haft semester i 6 dagar men känner mig redan lat och slö. Åter till håret. Jag vill att det ska bli så där fantastiskt gyllenbrunt så jag matchar höstlöv och morgondis. Tyvärr är det föga troligt att det blir gyllenbrunt utan snarare tror jag att det blir svartaktigt som vanligt eller en mer bajsbrun variant. Fan att just brunt ska vara så svårt att få till. Jag undrar om det är en slags vuxenhet som gör sig påmind även i valet av färg eller så är jag bara inne i en period med mindre kontraster. Som tur är finns ju allas vår matilda som färgar håret åt höger och vänster trots att hon är äldre än mig. Nu senast var det rosa med en punkig utväxt, under metaltown var det rött och på midsommar blond/orange. Jag gillart! Synd att hon sov bort vårt senaste häng bara. Och när jag väl fått liv i människan och stressade mot södra station blev jag omsprungen av folk iförda lappar, sent omsider insåg jag att det inte var fler än jag som stressade till sista tåget utan midnattsloppet. Alternativen var... fortsätta springa fort som fan i högklackat för att inte få en hel hord av lappfolk på mig eller låtsas som att jag skulle ge nån vatten eller en hejapå kyss. Vad hade ni gjort?