fredag 30 oktober 2009

orolig

Jag upptäckte nyss att hela baksidan av mitt vänstra ben är blått, eller ja, så långt man kan se för gipset. Knät är fortfarande svullet och jag kan nu urskilja minst 4 olika nyanser. Jag är lite orolig att jag pajat även knät rejält och skulle egentligen vilja magnetröntka det när jag kommer hem. Kanske har jag slitit av ett korsband, ledband eller någonting liknande. Det gör inte så ont i knät men jag tror att det snarare beror på att jag har ont i foten så man liksom glömmer bort all annan smärta. Oftast när mitt knä går ur led gör det skitont och jag kan inte stödja på det ordentligt under flera dagar men det brukar inte bli blått. Tillråga på allt så har jag fått en släng av magsjuka och kallsvettas. Det är inte kul att försöka hoppa till en toa under viss tidspress. Jag har tagit två tabletter Dimor och hoppas att magen lugnar sig innan jag ska in till sjukhuset kl 16.00. Jag hoppas att röntken visar att jag kan åka hem så snart som möjligt. Jag skulle vilja träffa läkare som kan förklara allting för mig på ett sätt som jag förstår. Det skulle även kännas tryggare att svenska läkare genomförde operationen. Jag är rädd att det blir värre ju längre tid jag är kvar här och särskilt om det hänt något allvarligt även med mitt knä. Jag förstår att det är skittrist att läsa om mina krämpor och jag känner mig lite som en gammal tant som inte har något annat att prata om, men det känns faktiskt lite bättre när jag har skrivit av mig om allt elände.

Inga kommentarer: