Oroa sig

Igår våldgästade jag min mamma och blev kvar där över natten. Jag hörde inget från V på hela kvällen å han svarade inte i telefon idag heller, sen fick jag ett sms där det stod -jag ringer dig när jag kommer hem från akuten... Om han trodde att det skulle lindra min oro så trodde han fel, karlar, dom vet minsann hur man ska formulera sig för att hålla folk på halster. Som tur var fick jag veta att det inte var så allvarligt, men då hade jag hunnit oroa mig i flera timmar. För att skingra mina tankar sydde jag lite väskor inför festivalanstormningen och en till min mamma i morsdagspresent. Det syns inte på bilden men jag sydde fast små ljusrosa/gröna pärlor över hela väskorna. Jag tycker dom blev söta. Jag gjorde en sailorväska oxå, men jag måste fixa stora knappar så den får ni se en annan gång.